Skanzen, Hallstahammar

Mekanikusbostaden

Vid Skanzen i Hallstahammar låg kanalbolagets administrativa centrum, här låg huvudkontoret och här bodde bolagets chef, som hade titeln mekanikus.

På bilden här ovan ser vi mekanikusbostaden. Den uppfördes 1782, och här har cheferna bott ända fram till 1985. Utöver chefsbostaden hörde ett stort jordbruk med arbetarbostäder, stall och verkstäder till anläggningen.

Numera driver Svedvi Berg hembygdsförening kaffeservering i huset.

Kanalmuseet

På samma gård i vinkel mot mekanikusbostaden ligger det som en gång var kanalbolagets huvudkontor.

Idag gör den lilla byggnaden tjänst som Kanalmuseum. I ett litet kontorsrum visas hur det en gång i tiden kan ha sett ut. I museet finns också andra minnen från kanaltrafikens tid. Här kan man bland annat med en fullt funktionsduglig slussmodell visa hur slussning går till. På senare tid har också föremål från Hallstahammars gamla järnvägsstation fått en plats här, bland annat ett komplett biljettkontor.

Trångfors smedja

Trångfors smedja

Den första stångjärnssmedjan vid Trångfors anlades 1628 av en köpman från Västerås. Det var en liten verksamhet med tre anställda, mästersmed och två drängar.

När Strömsholms kanal byggdes vid slutet av 1700-talet kom den att dras rakt genom brukstomten, och herrgården och smedjan måste rivas. Den nuvarande smedjan är från 1799. Lancashire-smidet infördes 1875, och kvar sedan den tiden finns fyra härdar, mumblingshammare, vattenhjul och vattenränna.

Nya, effektivare metoder att utvinna järnet ur malmen, som bessemer- och martinmetoderna, gjorde verksamheten vid de gamla lancashire-smedjorna olönsam, och 1915 lades driften vid Trångfors smedja ner.

En ideell stiftelse bildades 1988 för att bevara och restaurera smedjan med tillhörande kolhus från 1800-talet, ett av de få bevarade från den tiden.

Strömsholms slott

Strömsholms slott

På en holme i Kolbäcksån ett par kilometer innan den rinner ut i Mälaren ligger Strömsholms slott. Redan Gustav Vasa byggde sig en blygsam borg på denna holme. Men när drottning Hedvig Eleonora 1654 fick kungsgården i morgongåva av sin gemål Karl X Gustav satte hon igång stora förändringar. Det gamla stenhuset revs och arkitekten Nicodemus Tessin den äldre fick i uppdrag att rita ett nytt slott, vilket byggdes under åren 1669 till 1681. Det är byggt i karolinsk stil, en svensk barockstil. Karaktäristiska är de fyra hörntornen som inramar en mittbyggnad. På parksidan domineras intrycket av det kraftfulla mittornet med dess kupolliknande tornhuv.

Hedvig Eleonora lät också anlägga en fransk barockpark och uppföra flyglar till slottet, värdshus och en mängd andra byggnader, sammanlagt ett tjugotal. Allt har naturligtvis omgestaltats flera gånger under århundradenas lopp.

Interiörerna i slottets bottenvåning går i gustaviansk stil och rokoko. Övervåningen stod oinredd fram till början av 1800-talet. På slottet finns en betydande samling svenskt måleri från 1600-talet. Bland annat finns här David Klöcker Ehrenstrahls porträtt av Karl XI:s hästar i naturlig storlek.

Och detta är ju passande, för Strömsholm är och har alltid varit förknippat med hästar. Redan Gustav Vasa startade hästuppfödning här för landets armé, och 1621 fastställdes en stallstat för Strömsholm. Detta räknas som den första stuteriverksamheten i Sverige. Till en början låg stallarna norr om slottet, men flyttades mot slutet av 1630-talet upp på Strömsholmsåsen.

Slottet disponerades under hundra år från 1868 av Arméns rid- och körskola, och under denna tid utnyttjades de kungliga gemaken på övervåningen som förläggning och mäss. Med tiden blev behovet av hästar och hästkunnig personal allt mindre i den svenska armén och verksamheten i Strömsholm avvecklades. Hingstdepån lades ned i mitten på 1950-talet och Arméns ridskola 1968.

Men Strömsholm är än idag ett hippologiskt centrum. Efter att på 1990-talet ha varit hotad blomstrar nu hästverksamheten som aldrig förr. Ridskolan på Strömsholm drivs vidare, nu av bl.a. Svenska Ridsportförbundet. Här finns grundskola, gymnasium, Hästsportens Folkhögskola och hippologprogrammet vid SLU.

Och på fälten runt slottet hålls varje år i juni galopptävlingen Svenskt Grand National och de populära Strömsholmstävlingarna.

Hamnen i Borgåsund

Borgåsund

Borgåsund är infarten till Strömsholms kanal i söder. Här fanns redan i äldre tider en liten bebyggelse kring bron över det trånga sundet. Med tillkomsten av kanalen fick Borgåsund betydelse som omlastningsplats för stångjärnet.

Detta kom med pråmar på kanalen och skulle vidare på skutor över Mälaren till Stockholm. Allt järn skulle vägas vid järnvågen och skattebeläggas innan det fick transporteras vidare. Detta skötte vågmästaren om i ett våghus, som idag är rivet.

För pråmskeppare, hamnarbetare och övrig personal vid kanalen byggdes ett samhälle upp med bostäder, arbetsplatser, affärer, krog och missionshus, och Borgåsund var under sin blomstringstid Mälarens största hamn och centralort i området.

1874 skulle järnvägen mot Eskilstuna byggas och då måste stora delar av samhället rivas. I och med att allt mindre gods fraktades på kanalen minskades också Borgåsunds betydelse. Idag är det ett litet samhälle med några hundra invånare.

På min bild ses till vänster det långa järnmagasinet från 1872. Där lagrades järnet i väntan på att fraktas vidare. Mitt i bilden syns den lilla brovaktarstugan från 1861.

Strömsholms kanal

Det järn som producerades vid bruken i Bergslagen måste transporteras från tillverkningsorterna till utskeppningshamnar vid Mälaren. Med hästdragna foror på usla vägar var detta en mödosam procedur på 1700-talet. Att transportera godset över vatten var betydligt lättare än över land, och därför togs mot slutet av 1700-talet initiativ till byggandet av en kanal från det inre av Bergslagen till Mälaren.

Vid projekteringen använde man sig av Kolbäcksåns vattensystem kompletterat med grävda avsnitt, vilka endast utgör tolv kilometer av den totalt cirka elva mil långa kanalen. Kanalen invigdes 1787 av kung Gustav III, men stod fullt klar först 1795.

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i södra Dalarna till Borgåsund vid Mälaren. Höjdskillnaden på denna sträcka är hela 100 meter, vilken utjämnas med hjälp av 26 slussar. Största nivåskillnaden, 50 meter, finns vid Hallstahammar och passagen här kräver 8 slussar, varav en dubbelsluss och en trippelsluss. Slussarna i kanalen är ungefär 20 meter långa och vattendjupet är 1,63 meter.

Med byggandet av järnvägar (i detta område Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB) och tilltagande landsvägstrafik minskade de svenska kanalernas betydelse för godstransporter. För Strömsholms kanals del gick sista godstransporten 1948. Idag används kanalen för turisttrafik.

Längs kanalen finns många vackra och intressanta motiv och dem kommer jag att söka upp under de närmaste månaderna.