Fantasifulla fordon

SANYO DIGITAL CAMERA

Många fordon, det ena fantasifullare än det andra, deltar i paraden på söndagen.

Cyklist

 

Annonser

Mohács-karnevalens ursprung

Röd mask

Karnevalens rätta ursprung är ett ämne som har väckt het debatt i vissa kretsar, men det har utkristalliserat sig två huvudförklaringar till de märkliga maskerna och ritualerna.

Den mindre fantasifulla men mera troliga är följande:

Avsikten med karnevalen är att jaga vintern på flykten och hälsa våren välkommen. Människorna klär sig i skrämmande masker och för oväsen för att vintern ska bli rädd och ge sig iväg. Man brände en halmdocka, som symboliserade vintern, och utförde vissa ritualer som skulle ge rikedom och lycka åt människorna. Till exempel drog de maskerade männen kvinnorna i håret, för att det därigenom skulle växa sig långt och tätt. Enligt denna förklaring ansluter sig karnevalen i Mohács till seder som förekommer vid denna tid på året i många länder och kulturer.

Den andra berättelsen om ursprunget är betydligt mera fantasifull, dock, som vi ska se, inte så tillförlitlig.

Denna legend anknyter till det skede i Ungerns historia, då landet var ockuperat av turkarna. Turkarna förde enligt berättelsen ett skräckvälde över de besatta landområdena. Människor plågades och dödades, barn stals från sina föräldrar och skickades till Konstantinopel, pojkarna för att utbildas till janitsjarer, flickorna för att bli haremsdamer.

Allt fler av den förtryckta befolkningen flydde ut i de sumpiga morasen på andra sidan Donau, dit turkarna inte vågade sig. Tiden gick, och en dag uppenbarade sig en gammal man. Han talade till dem som gömde sig undan turkarna och sade: ”Förtvivla inte. Allt ska bli bättre för er alla. Ni kommer att kunna återvända till era hem och till era kära. Jag ska skicka er ett tecken när det är dags. Under tiden ska ni tillverka skrämmande masker av trä, verktyg som slamrar och för oväsen och vapenliknande föremål av trä.”

Nästa dag satte de igång att tillverka masker, kläder, vapen, bullrande föremål. Och så satte de sig att vänta. Och vänta fick de! Dagarna, månaderna, åren gick. Många av dem som varit med när den gamle mannen visade sig låg redan till evig vila under träden. Då, plötsligt, en stormig natt kom tecknet. Det var dags!

De satte på sig sin utrustning och med sina skräckinjagande masker för ansiktet och under buller och skrik klev de i sina båtar och rodde över Donau mot den ockuperade staden. När turkarna, som var mycket vidskepliga, fick se dessa fruktansvärda varelser dyka upp i den dånande stormen trodde de att det var djävulen själv och hans anhang. De flydde så snabbt de kunde tillbaka till Turkiet.

Vad som talar mot denna legend är att Mohács befriades från turkarna 1687, medan kroaternas inflyttning till området tog sin början först ett tiotal år senare. I så motto har det dock med turkockupationen att göra, att det var på de områden som blivit ödelagda och avfolkade genom turkarnas skövlingar som kroaterna sökte sig nya boplatser. Däremot är det väl troligast att de hemska maskerna ingick i seder som de förde med sig från sina tidigare boplatser och så småningom utvecklade i sitt nya hemland. De första omnämnandena av dessa folkseder skedde vid slutet av 1700-talet, alltså mer än hundra år efter att turkarna hade lämnat Mohács.

Karnevalen i Mohács

Blå mask

Jag ska berätta litet om vad som händer under karnevalsdagarna i Mohács. Karnevalen pågår i sex dagar och avslutas på fettisdagen.

De första dagarna, från torsdag till lördag, är en mjukstart. Det är barnens karneval, Kisfarsang, och allt går relativt lugnt till.

Den stora festdagen är söndagen, Farsang vasárnap (Karnevalssöndagen). Det är då alla de 80 000 besökarna kommer med bussar, bilar och tåg för att se på och delta i festligheterna.

På torget framför stadshuset har man byggt upp en scen. Här pågår program från tidiga förmiddagen till sent på natten. Folkmusik- och folkdansgrupper avlöser varandra och prominenta personer högtidstalar.Den allt dominerande musiken och dansen tillhör inte den ungerska traditionen, utan är av kroatiskt ursprung. Vi befinner oss nämligen mycket nära gränsen till Kroatien, och en betydande del av områdets befolkning består av under tidigare århundraden invandrade kroater. De går under namnet sokácok, och hela karnevalen har sitt ursprung i deras kultur. Om ursprunget ska jag berätta mera i nästa inlägg.

På torget har man byggt upp en jättelik rishög, som man kommer att tända eld på och dansa runt när mörkret faller.

På torget och på gatorna runt omkring finns naturligtvis allehanda stånd med mat, dryck och souvenirer, som det brukar vara överallt i världen vid den här typen av arrangemang.

Förmiddagen börjar ganska lugnt på torget och i staden. Spridda grupper av människor promenerar i sakta mak omkring i väntan på att det ska bli dags för det stora huvudnumret, de maskerades parad genom staden. I år deltog över tusen maskerade människor. De är organiserade i klubbar eller föreningar, som var och en har sina traditioner. Vid middagstid börjar grupperna samlas på en plats i andra ändan av staden. I roddbåter kommer också busó-er roendes från andra sidan av Donau. På eftermiddagen börjar så den pampiga paraden. Marschvägen kantas av åskådare, och med tanke på att det är åttiotusen som står där och trängs, så får man vara glad om man ser något alls.

Men även om man inte ser något, så hör man i varje fall. Var och varannan busó har med sig en harskramla, och den snurrar han i luften och smattrar med oavbrutet. Många har stora koskällor i bältet, som de klämtar med eller slår på. Och musikgrupper och enskilda spelmän spelar – hela tiden ljuder den kroatiska folkmusiken.

När tåget når fram till stadshustorget blandar sig de maskerade med åskådarna och alla njuter tillsammans av uppträdandena på scenen och allt vad som bjuds i salustånden. En eller annan kanske till och med njuter litet för mycket av det goda ölet, vinet och pálinka-n (snapsen).  På kvällen tänder man den stora brasan mitt på torget och alla, åskådare som maskförsedda, dansar runt elden.

För dem som lyckats få biljett avslutas dagen med stor bal.

Måndagen går sedan i återhämtningens tecken. De flesta besökarna har åkt hem igen. Ortsborna hälsar på hos varandra och tar det litet lugnt.

På fettisdagen (Húshagyókedd) avslutas karnevalen. Festligheten kallas Farsangtemetés (Karnevalsbegravning). På kvällen tänder man åter det stora bålet på torget framför stadshuset. Nu ska vintern jagas på flykten. Det sker genom att man för en svartmålad kista, som representerar Vintern, genom staden. När kistan kommit fram till stadshustorget hivas den upp på bålet, och när så Vintern har brunnit upp är man redo att hälsa Våren välkommen.

Kvinnornas maskering

Flickor

De stora trämaskerna, som jag berättade om i förra inlägget, bärs av män. Men även kvinnorna som deltar i karnevalsprocessionen är maskerade. De bär en mask av tyg över ögonen och döljer nedre delen av ansiktet med en tygslöja. Det förekommer också att de bär ett tygstycke (med hål för ögonen) som döljer hela ansiktet från pannan och ned.  För övrigt är de klädda i sina finaste söndagskläder. I processionen går kvinnorna ofta tillsammans i grupper, men det händer att de gör sällskap med någon busó, som vi kan se här på ett par bilder.

Par 1

Par 2

Ungersk karneval

Mask 3

I många katolska länder jorden runt tar man inför den långa, dystra fastetiden avsked av det glada livet med karnevaler. Till de mest kända hör väl karnevalen i Rio de Janeiro och Mardi Gras i New Orleans. Men det finns andra, väl värda att lära känna, och en av dem är karnevalen i den lilla staden Mohács i södra Ungern.

Busójárás

heter denna karneval. Den pågår de sista sex dagarna före fastan. Då jagar man bort vintern och hälsar våren välkommen med olika ceremonier. Karnevalen är mest känd för de fantastiska masker som deltagarna bär. Den anses så enastående att den har tagits upp på UNESCO:s lista över mänsklighetens andliga kulturarv.

Mohács-karnevalen blir allt större för varje år. I år tågade 1 100 maskerade i söndagens stora parad genom staden, och dessa beskådades av över 80 000 besökare.

Mask 2

Masker

Flera olika typer av masker förekommer vid karnevalsfestligheterna, men den mest iögonenfallande är utan tvekan den som bärs av busó-n. Det är en mask, huggen i trä och försedd med horn, och på den är fästad en huva av fårskinn. För övrigt bär busó-n en knälång jacka av fårskinn med pälsen utåt, vida, vita byxor och på fötterna läderstövlar eller en speciell sorts mockasiner, som kallas bocskor. I handen har de flesta en stor harskramla, som de oavbrutet smattrar med. I bältet hänger man koskällor, som det också går att föra oväsen med.

Här får du ett par bilder på masker som aptitretare. I de närmaste inläggen här på bloggen ska jag berätta mer om karnevalen i Mohács.

Mask 4

Mask 1